Men det ärliga svaret är att Nej, jag tycker inte det är särskilt snyggt. Men jag tyckte inte jag var särskilt snygg när jag var blond heller. Om sanningen ska fram så gör det ingenting. Jag är inte blind, jag vet vad jag ser när jag tittar mig i spegeln. Jag är inte snygg, möjligtvis söt om ljuset är rätt. Och det är okej för mig. Jag kan leva med det. Det är därför jag inte är rädd för att färga håret. För jag har slutat bry mig. Jag vet hur jag ser ut och det lever jag gladeligen med. Vare sig jag är blond eller brunett.
Jaga skriver inte det här inlägget för att jag fiskar efter komplimanger, absolut inte. Det jag vill komma fram till är att jag har mognat. Jag har tvingats rannsaka mig själv så många gånger att accepterandet av det yttre bara har smugit sig på. Det gör inget att jag inte är snygg, jag är glad ändå!
2 kommentarer:
Allis...VEM bestämmer vad som är snyggt? Det är olika vem du än frågar..garanterat! Det är relativt. Vem bryr sig om alla som tycker att Britney Spears är snygg inte tycker att du och jag är det? Det som spelar roll är att den personen vi en dag träffar. Du din och jag min såklart. Den som vi träffar och det känns rätt med och som vi vill dela hela våra liv med...att den personen tycker att vi är det vackraste som finns. DET är vad som räknas.
STOOOOR kram!
PS! Jag gillar det bruna. Förändring är bra! :)
Skicka en kommentar