Fredagsfilosoferar

Fredagsmyser alldeles ensam i min fåtölj. Plöjer filmer som Scream 4, X-men: first class och avslutar med klassikern Cocktail.
Mejlar lite fram och tillbaka med ett spöke från the good old days. Jag funderar lite över hur det hade varit om vi träffats för första gången idag. Antagligen hade det varit helt annorlunda, jag vet i alla fall att jag är helt annorlunda idag mot vad jag var för 11 år sedan. Men det är sjukt hur man helt enkelt inte kan släppa taget om vissa människor. Allt hade varit så lätt om vi bara hade sagt tack och hej när jag var 16. Tack och hej och sedan ingenting mer. Men vi kunde bara inte låta bli. Inte ens nu, 11 år senare. Konstigt hur det blir med vissa människor. Hur man kan släppa en del så fort och fortsätta som om ingenting har hänt medan vissa stannar kvar som spöken, alltid närvarande även om de inte syns.
Livet är konstigt. Jag är konstig. Min hjärna behöver vila. Godnatt.