Projekt skohylla!

Helt plötsligt ramlar inläggen in, trots min utlovade blogg-torka! Men jag ska sluta uppdatera, jag lovar. Sen... ;)

När jag flyttade in i min nya lägenhet i Januari kom jag på att en skohylla hade ju varit en god idé. Jag har ett perfekt ställe för den, mellan väggen och garderoben, där hatthyllan hänger. Problemet är att det är 54 cm mellan garderoben och väggen och standardmått på de minsta skohyllorna är tydligen 55 cm. Så vad gör man? Jo, man bygger en egen. Eller rättare sagt; man får pappa att bygga en med lite assistans från undertecknad!
Först måste bitarna sågas till...

Sedan ska allt sättas ihop med lim och plugg, inga spik eller skruvar här inte!

Och till sist målades den och sattes på plats!

Jag är rätt nöjd faktiskt!

Hellre röd än vit

Jag har lyckats pricka in en ledig dag samtidigt som solen är framme. Det kan behövas,
det är lite skillnad på färg när jag jämför armen med benet. Men å andra sidan räknar jag inte med någon större förändring, jag har helt enkelt inga pigment på benen. Men jag jobbar på det, ska jobba på det imorgon också!

Torka

Det känns som att den här sommaren kommer bli döden för min blogg. Jag är så trött när jag kommer hem på kvällarna att det inte finns någon ork för att blogga. Inte för att jag egentligen har något att blogga om...
Spenderade midsommar i Kalmar, ute på Ljungnäs. Tog massa fina bilder men min familj föredrar anonymitet så jag kan inte lägga upp några här på bloggen. Apropå det har jag fått värsta cravings efter en systemkamera. Kanske blir en sådan om lönen för juli är bra. Men jag behöver även köpa en vinterjacka, regnjacka och nya vinterskor och det känns som att jag borde prioritera det. Men ändå, kanske...

Ett stort grattis till mina älsklingar Frida och Tomas som fick en liten dotter i förra veckan. En väldans söt tjej, lilla Molli, och hon har tur som har så underbara föräldrar!!!

Nu är klockan över åtta vilket innebär att det är lagligt att gå och lägga sig.
Godnatt folket!!

Semester

Jag har haft en internetfri vecka. Har varit hur skönt som helst. Efter att ha gått min sista bredvidgång i måndags passade jag och Mikaela på att ha en myskväll och i tisdags tog jag tåget till Kalmar. Har bara tagit det lugnt och umgåtts med familjen. Och såklart myst en hel massa med lilla Jonathan! Som egentligen inte är så liten längre. De borde nog ge honom hormoner så han slutar växa. Grabben är en månad gammal och är redan inne på storlek 62. Det är inte okej. Han ska vara liten!


På tisdag börjar jag jobba på riktigt. Det kommer nog bli en spännande sommar. Avdelningen är full av alla möjliga slags människor, en del mindre trevliga än andra. Jag räknar med att lära mig massor! Jag kommer antagligen inte skriva så mycket om det. Den där sekretessen är knepig och jag vill inte riskera att säga något jag inte får!

Såhär tråkigt är mitt liv. Livlös som jag kallar det. Det händer inte så mycket spännande egentligen. I alla fall inget som är värt att skriva ut här.
Jag var ute med Josse och Hanna förra helgen. Vi hade jättetrevligt och efter en lagom härlig förfest på Hannas utegård gick tanterna på disco, till Harrys. Det var en bra och lagom kväll utan vare sig dramatik eller snefyllor. Plus att jag slapp undan baksmällan. Det gillar jag!
Passade på att träffa Frida i veckan också. Vi grät lite tillsammans över det faktum att vi för ett år sedan befann oss i Las Vegas och hade det helt underbart. Jag har aldrig varit så avundsjuk på mig själv som nu... När jag blir rik ska jag köpa mig en lägenhet där!

Vardagen

Sitter här hemma med lite pirr i magen faktiskt. Ska på mitt första introduktionsmöte på rättspsyk idag och jag vet inte alls vad jag kan förvänta mig. Det är nog därför jag är lite nervös. Men jag hoppas på att det blir bättre allt eftersom jag får koll på situationen. Mest spännande ska det bli att få veta vad det är jag faktiskt ska göra! Jag frågade när jag skrev på papperna och fick svaret umgås. Jaha. Är det allt? Vadå umgås? Ska jag få betalt hela sommaren för att umgås? Jag har svårt att tro att det är allt. Så jag ska verkligen passa på att fråga ut personalen som redan jobbar där idag. Så jag vet. Jag gillar att veta saker!
Framför allt ska det bli skönt att få någon form av vardag igen. Sysslolösheten går mig på nerverna och jag har redan tröttna på att konversera med rösterna i mitt huvud.

Den där tvivlens dag jag hade häromdagen gick över lika fort som den kom. Som Frida sa; om man inte tvivlar, hur ska man då veta att man är rätt? Så det fyllde nog allt en funktion även om det var väldans jobbigt för stunden.

Det är tur att det är lite mulet idag, jag slipper ha ångest över att jag inte är ute och njuter av solen. Det gjorde jag tillräckligt i måndags, det kan min rumpa och rygg intyga. Det svider fortfarande rejält kan jag tala om. Men, hellre röd än vit även om jag inte gärna ser ut som danska flaggan.

Det enda jag väntar på nu är skatteåterbäringen. Kontot är tomt och jag börjar få slut på toapapper...

Tvivlarens dag

Jag antar att veckans alkoholintag verkligen har tömt ut mitt serotoninlager. I måndags skrev jag om hur lycklig jag var över att redan vara halvvägs genom min utbildning. I dag har jag ångest över hur lång tid jag har kvar. Egentligen inte bara det. Jag tvivlar på hela min existens. Gör jag rätt? Är det här vägen jag ska gå? Tänk om jag har fel? Vad ska jag göra om jag står där, efter att ha spenderat 6 år i skolbänken med enorma lån som konsekvens, och inser att det inte räcker? Att jag inte räcker? Att jag inte är smart nog. Inte stark nog. Önskar jag mig för mycket? Jag önskar att jag hade valt en lättare väg. Att jag bara kunde vara nöjd. Jag avundas de människor som har hittat rätt i livet och som är nöjda med det. Som inte kräver mer än vad de har. Men jag vill alltid ha mer, vara mer. Ofta ser jag det som positivt. Men idag när tvivlen gnager i mina ben kan jag inte låta bli att undra hur det skulle varit om jag hade velat annorlunda, valt annorlunda. Hade jag varit lyckligare?

Jag vet att jag imorgon kommer vakna upp och vara lika övertygad om min väg som jag var igår. Men idag har jag svårt att se den vägen. Vart den ska ta mig och vart den tar slut. Varför kan livet inte vara enklare? Mindre ansträngande och mindre svåra beslut som måste fattas. Varför kan inte jag vara enklare?

Sommarlovs-deppression

Två dagar. Det var allt som behövdes för att jag skulle tröttna på mitt sommarlov och känna mig lat, oengagerad och meningslös. Lite galet. Det är inte som att jag inte har haft något att göra. Jag har hängt med Mikaela, druckit vin på tuvanängen, varit och fått massage. Och idag är det Ainas examensfest. Men jag tror det är bara vetskapen om att jag för tillfället inte fyller någon funktion. Jag är nyttolös. Funderar på om jag ska beställa hem kurslitteraturen till nästa termin och börja förbereda mig lite. Så jag känner att jag gör något.
Jag förstår inte hur dem som är arbetslösa pallar. Jag hade varit självmordsbenägen efter en vecka. Fast det kanske de också är, jag har inte en aning...

Känslan av total lycka

Jag tror inte det spelar någon roll om man är 10 år eller 27. Att gå hem från skolan och veta att man har sommarlov känns precis likadant. I alla fall som jag minns det. En känsla av total frihet, att veta att ingen klocka måste ställas på morgonen och man får sitta uppe sent på kvällen. Vara ute hela dagarna och bara känna sommaren. Sen att mitt sommarlov sträcker sig i 10 dagar istället för 10 veckor gör egentligen ingen skillnad. Jag är lika lycklig ändå. Och faktiskt ganska stolt. Jag har avklarat tre år på universitetet. TRE ÅR! Kan ni fatta, jag är halvvägs! Typ, nästan, kanske... Jag säger att jag är halvvägs, det låter bättre! Men jag har klarat det. Klarat det bra dessutom. Jag älskar att plugga, älskar att lära mig saker och älskar att bli lika förvånad varje gång jag inser att jag har förstått. Om någon skulle sagt till mig för fem år sedan att jag skulle bli plugghästarnas plugghäst hade jag skrattat högt och sagt No way! Men nu är det så och det är himla häftigt!

Så idag går jag runt med ett stort flin på läpparna och en härlig känsla i magen. Det är sommarlov och det har jag förtjänat!

Tecken på att jag är gammal:

- Jag föredrar fotriktiga skor framför de snygga stilettklackarna.
- Jag låter bli att köpa den snygga kavajen eftersom jag anser att havregrynsgröt inte är ordentlig middag i en vecka.
- Jag tittar på Aktuellt varje dag.
- Jag är hellre varm än snygg.
- När jag argumenterar hänvisar jag alltid (oftast) till forskning och vetenskapliga artiklar.
- Jag använder uttryck såsom "dagens ungdom" och "det var bättre förr"
- Jag har hellre orange hår än att slita på håret med ännu en färgning.
- När jag får besök ursäktar jag alltid röran även om jag precis har städat.
- Jag går sällan och lägger mig efter tio på kvällen och stiger sällan upp efter åtta. Även på helgen.
- Jag blir irriterad om grannarna för liv efter klockan nio på kvällen.
- När jag går upp på morgonen stapplar jag runt som 80-årig tant innan lederna mjukats upp.
- Jag sköter mina blommor som om de vore barn.
- Jag skickar födelsedagskort till alla släktingar.
- Jag torkar golvet två gånger i månaden.
- Jag torkar alltid av bordet efter jag har ätit, även om jag inte har spillt.
- Jag bäddar sängen varje morgon.
- Om jag festar en kväll behöver jag minst två veckors återhämtning.
- Jag använder alltid solskyddskräm när jag är utomhus.

Tecken på att jag fortfarande är ett barn:
- När jag bläddrar bland kanalerna fastnar jag oftast på Playhouse Disney och ger ifrån mig förtjusta läten om det är Händige Manny eller Chuggingtown som visas.
- Jag leker hellre i sandlådan framför att diskutera politik.
- Jag tycker leksaksaffärer är roligare än klädaffärer.
- Jag älskar att åka karusell.
- Om jag är på stranden leker jag hellre i vattnet eller bygger ett sandslott framför att sola.
- Jag sover med gosedjur och snuttekudde.
- jag har badrummet fullt med badankor.
- Jag lyssnar hellre på Astrid Lindgrens låtar än på senaste hiten.
- Jag tycker att påskäggen måste målas. Annars är det ingen påsk.
- Jag älskar att få paket, julafton är årets bästa dag.
- Jag dricker aldrig alkohol till maten. Monsterläsk is the shit.

Jag är nog mer gammal än ett barn men å andra sidan väger Playhouse Disney upp en hel del!

Kloning någon?

Nu är det en sån där period då jag skulle vilja ha tre av mig själv. Jag vill vara i Kalmar hela tiden. Vår/sommar där är så himla härligt. Och så vill jag ju umgås med mina syskonbarn. Och syskon. Och föräldrar. Och alla vänner. Kom hem från Kalmar idag och ska åka tillbaka på onsdag. Pappa och jag har projekt bygga-skohylla så vi behöver ett par dagar. Pappa är perfektionist så jag kommer inte undan med något snabbt, halvdant arbete.
Samtidigt vill jag så gärna vara kvar här i Växjö. Terminen lider mot sitt slut och det händer en massa hela tiden. Många av mina nyfunna vänner kommer fly staden efter slutseminariet nästa vecka och jag vill ju hinna umgås med dem också. Men, Kalmarresan har varit bestämd sedan länge så det är så det får bli. Och nästa vecka är det examensvecka. Aina ska firas på onsdag och Stina och Mikaela på lördag. Plus att det blir nog fest både måndag och tisdag. Hur ska jag orka??! Med lite vilja så... Semester sen kanske? Fast nä, sen börjar jobbet. Det ska bli så himla spännande att jobba på rättspsyk. Jag räknar med att lära mig massor. Och bli lite tokig på köpet. Eller, vänta, kan man bli något man redan är?

Helst skulle jag vilja slänga upp en bildbomb på underbart, söta Jonathan men hans föräldrar vill minimera hans tillgänglighet på internet så jag får nöja mig med att säga att det är heeelt underbart, jättegosigt att ha en liten i famnen. Man kan tvångsgosa hur mycket man vill utan att han protesterar. Fin är vad han är. Och det är hans storasyster också som pussas och kramas med honom allt vad hon kan. Ingen svartsjuka där inte!
Nu är det waay past bedtime för mig. Klockan är snart 22, ovanligt för mig att vara medvetande vid den här tiden!

Godnatt mina söta vänner!