Det började med att jag fick ett brev från Norge. Brevet hade jag väntat på men innehållet var en överraskning. I stället för att få tillbaka pengar på skatten var jag återbetalningsskyldig. Va?! Jag bröt fullständigt samman. Dom där pengarna hade ju ett syfte, de skulle betala en skuld och jag skulle äntligen vara min egen. I stället fick jag be mamma betala eftersom jag inte hade dom pengarna själv. Men eftersom min mamma är lite smartare sa hon att jag kunde skriva och be om att få uppskov eller få beloppet efterskänkt. Sagt och gjort, det gjorde jag. Inget svar. istället kom en påminnelse på beloppet. Jag skickar ännu ett brev. Får svar ett par dagar senare där det står att de har gjort en omkalkylering och att jag nu istället skulle få tillbaka pengar. Va? Men tack... Vad kan det bli? En hundralapp kanske. Nej, nej. Ytterliggare en vecka senare kom ett brev där det stod att jag skulle få 14 000!!! Så från att ha blivit krävd på pengar har jag nu en mindre förmögenhet på mitt norska konto. Jag är tacksam men känner mig ändå lurad. Tänk om jag bara hade betalat? Då hade jag förlorat en himla massa pengar. Hur kan dom ha räknat fel så grovt? Det är ju inte precis en glömd nolla det rör sig om...
Jaja, nu kan jag betala mina skulder och den dubbla hyran i Januari. Det blir inte några pengar över att handla roliga saker för men det gör inget. Jag är ganska nöjd ändå.
1 kommentar:
WEEEEEII grattis fan va härligt livet samarbetar igen! måste kännas underbart! you so totally kick ass & norge kan suga min tå!
Skicka en kommentar